Grattis Gunilla Celén!

Årets vinnare av FOMP-priset är Gunilla Celén som arbetar pedagogiskt på Mediecenter i Jönköping.

-Jag blev helt överväldigad, det är en stor ära att få ett pris bara för att man gör sitt jobb. Berättar Gunilla när vi frågar henne hur det känns att vara årets pristagare.

-När jag hade tänkt efter en stund så insåg jag att mitt – och alla andra mediecentralers – jobb ändå är rätt viktigt. Vi är ju den där länken som puffar ut filmen till lärare och elever. Vi åker ut till skolor, vi skyltar på våra filmsajter, vi skickar nyhetsbrev och ser till så lärarna får tillgång till lärarhandledningar. Plus såklart köper in film som blir ett stöd i undervisningen. Roligt att bli uppmärksammad för detta!

Berätta om din egen film-och mediepedagogiska resa, hur började det och vart befinner du dig nu?

-Relaterat till mitt jobb så började nog min film- och mediepedagogiska resa när jag gick en kurs på högskolan för många år sen och skrev en uppsats om filmen som verktyg i undervisningen. Jag märkte på mina elever att det här med film var något som liksom gick rakt in. När de skrev egna arbeten så kom det alltid mest text om sådant vi pratat om i helklass och sådant de sett på film. Kanske hade det att göra med att film engagerar fler sinnen. Det de läst på egen hand kom också med, men de verkade komma ihåg mycket av det de sett på filmen och det vi samtalat om efter filmen.

Just nu engagerar jag mig hårt i det här med att arbeta med spelfilm i undervisningen. Det har också med mina elever att göra. Jag möter lärare som undviker att visa spelfilm. En anledning är att lektionerna inte riktigt räcker till för att visa en spelfilm i sin helhet, vilket man får ha respekt för. Det finns en tendens att se spelfilmen som rekreation eller belöning efter väl utfört arbete under terminen, supertrevligt såklart, men vi vill påminna om alla mål som finns i styrdokumenten där spelfilmen verkligen kan vara ett verktyg. Alla värdegrundsfrågor till exempel. Etik, identitet och samhälle. Filmen är en god hjälp för att förstå andra människors perspektiv och livssituation. Och för att förstå sig själv inte minst.

Berätta om ditt arbete som IKT-pedagog och din roll på Mediacenter i Jönköpings kommun.

-Jag har arbetat mycket med kurser i något vi kallar Digitalt berättande. Det är allt från grundläggande saker som hur man kan berätta med film, storyboard, bildutsnitt, kameravinklar till redigering. Det har också varit mycket kurser i stopmotion och greenscreen. Berättar Gunilla och fortsätter,

-Numera jobbar jag mer med inköp av film, både spelfilm och klassisk undervisningsfilm för de olika ämnena i skolan. Vi har funderat mycket över vilket stöd lärare behöver för att hitta i vår filmkatalog och det har resulterat i nyhetsbrev men också filmaffischer och foldrar som vi skickar ut på skolorna. Det här med foldrarna och affischerna kom till efter att Helena Sandberg, filmutvecklare för barn och unga på Region Jönköping och jag inlett ett samarbete. Jag har varit strängt emot pappersutskick tidigare och tänkt att det mest hamnar i återvinningen. Men jag insåg att en bra placerad affisch i personalrummet eller en liten folder kan leda till en bra filmlektion i klassrummen.

-Det råkade också vara så att vi båda behövde en referensgrupp, alltså lärare som kan vara med och önska film, komma med frågor och idéer, så vi bestämde oss för att testa något som vi kallar för Lärarbio. Vi bjöd in till biovisning i riktig biosalong och utlovade en riktigt bra film, popcorn och dricka. Helena bjöd på väldigt bra pedagogiska tips för samtal i samband med filmvisningen och vi delade ut filmhandledningar till filmen. Vi passade också på att fråga om de ville ingå i en referensgrupp och fick ett jättebra gensvar. Visserligen lottade vi ut två biobiljetter per tillfälle, men det verkade vara just det här att få samlas och prata om hur man kan jobba med spelfilm i undervisningen som lockade mest. Vi fick många entusiastiska kommentarer efteråt om att det var ett bra initiativ.

Vilka är dina topp tre bästa tips för att stärka sin filmkunnighet/filmpedagogiska kunskap?

-Hmm, jag försöker svara utifrån ett lärarperspektiv, vad man som lärare kan behöva kunna för arbetet med eleverna, säger Gunilla.

-Först måste man göra en analys – vad är filmkunnighet? Att kunna förstå, analysera och tolka film tänker jag att det är. Det blir otroligt mycket roligare att se film när man i stället för att bara följa och låta sig roas av handlingen också funderar på vad det är som påverkar. Hur gör manusförfattaren och regissören för att få fram sitt budskap? Skådespelarna? Hur påverkar ljussättning och kanske framför allt – hur påverkar musiken? Det är väldigt roligt att spela upp en scen med läskig respektive ”rolig” musik och diskutera vilka olika känslor musiken framkallar.

-Jag tycker att det är bra att låta eleverna själva få skapa film och diskutera bildutsnitt, kameravinklar och hur man kan berätta med film. Genom att själv få skapa film blir man troligen bättre på att förstå och tolka dagens medielandskap.

-Det finns en hel del filmat material att ta del av för att lära sig mer. Vi på mediecentralerna har en serie som heter Digital Kvart med korta filmer där man kan lära sig mer. Svenska Filminstitutets  En filmhistorisk resa är också väldigt bra för att förkovra sig.

Till sist – vad ser du fram emot under 2026? Har du något spännande på gång som du kan dela med dig av?

-Jag ser fram emot att fortsätta arbetet med referensgruppen och fler Lärarbioträffar med Helena Sandberg. Vi har två Lärarbioträffar halvt färdigplanerade om kortfilm och film efter tema som var det som efterfrågades mest i vår enkät. Det blir ett roligt filmår!